Olika sätt att styra ett samhälle och fatta besluten i det

Två sätt att styra ett samhälle:

·       Totalitär/Diktaturisk/Enväldig: En person, en organisation eller ett parti behärskar alla viktiga delar av samhällslivet och styr samhället. I ett samhälle som styr på detta sätt är makten koncentrerad till en viss person eller en viss grupp.

·       Demokratisk: Begreppet används som motsats till det ovanstående begreppet. Folkmakten gör sig (genom allmänna, lika, fria och hemliga val) gällande. Besluten utgår från folket och åtlyds av folket.

Här följer namnet på några andra styrelsemodeller: Aristokrati, Anarkism, Meritokrati, Teknokrati, Teokrati, Syndikalism och korporativism.

Västerländskt demokratibegrepp består av:

·       Tros-, åsikts-, yttrande-, mötes-, organisations-, tryck- och pressfrihet

·       Allmän och lika rösträtt vid fria, rättvisa, hemliga och regelbundna val (En människa en röst)

·       Möjlighet att påverka besluten och få information om dessa.

·       Flerpartisystem med frihet att bilda nya partier

·       Valbarhet till offentliga uppdrag

·       Rätt för politiska ledare att konkurrera om röster och stöd

·       Alternativa informationskällor

·       ”Majoritetsprincipen”, Majoritetsvälde

·       Rättsäkerhet

Deltagande i beslutsfattande: Demokrati bygger på att alla deltar i beslutsfattandet och att alla skall följa ett gemensamt beslut. Det finns två olika slags demokratiska beslutsfattanden:

·       Direkt demokrati: individerna är direkt delaktiga i demokratin, exempelvis genom personval, initiativrätt och fler folkomröstningar

·       Representativ (indirekt) demokrati: individerna delegerar delar av beslutanderätten under en begränsad tid till vissa utvalda individer som representerar dem.

Representativitet kan vara formad på olika sätt:

·       Personrepresentativitet

·       Grupprepresentativitet

·       Geografisk representativitet

·       Åsiktsrepresentativitet

·       Åldersrepresentativitet