Lektionsunderlag: Så styrs Sverige!

Flemingsberg
onsdag 1 februari 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här kommer lektionsunderlaget. Jag hoppas att ni ska kunna ta er ett vara genom det innan vi träffas på fredag:

PowerPoint:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XNGlQRDd3bVlyV28/view?usp=sharing

Word-dokument:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5Xay1nYXQza0F6T3M/view?usp=sharing

Jag önskar er en underbar fortsättning på veckan.

mvh
Nader Sani

Olika sätt att styra ett samhälle och fatta besluten i det

Två sätt att styra ett samhälle:

·       Totalitär/Diktaturisk/Enväldig: En person, en organisation eller ett parti behärskar alla viktiga delar av samhällslivet och styr samhället. I ett samhälle som styr på detta sätt är makten koncentrerad till en viss person eller en viss grupp.

·       Demokratisk: Begreppet används som motsats till det ovanstående begreppet. Folkmakten gör sig (genom allmänna, lika, fria och hemliga val) gällande. Besluten utgår från folket och åtlyds av folket.

Här följer namnet på några andra styrelsemodeller: Aristokrati, Anarkism, Meritokrati, Teknokrati, Teokrati, Syndikalism och korporativism.

Västerländskt demokratibegrepp består av:

·       Tros-, åsikts-, yttrande-, mötes-, organisations-, tryck- och pressfrihet

·       Allmän och lika rösträtt vid fria, rättvisa, hemliga och regelbundna val (En människa en röst)

·       Möjlighet att påverka besluten och få information om dessa.

·       Flerpartisystem med frihet att bilda nya partier

·       Valbarhet till offentliga uppdrag

·       Rätt för politiska ledare att konkurrera om röster och stöd

·       Alternativa informationskällor

·       ”Majoritetsprincipen”, Majoritetsvälde

·       Rättsäkerhet

Deltagande i beslutsfattande: Demokrati bygger på att alla deltar i beslutsfattandet och att alla skall följa ett gemensamt beslut. Det finns två olika slags demokratiska beslutsfattanden:

·       Direkt demokrati: individerna är direkt delaktiga i demokratin, exempelvis genom personval, initiativrätt och fler folkomröstningar

·       Representativ (indirekt) demokrati: individerna delegerar delar av beslutanderätten under en begränsad tid till vissa utvalda individer som representerar dem.

Representativitet kan vara formad på olika sätt:

·       Personrepresentativitet

·       Grupprepresentativitet

·       Geografisk representativitet

·       Åsiktsrepresentativitet

·       Åldersrepresentativitet

Vad är ett samhälle? Hur styrs det?

Vad är ett samhälle och hur styrs ett samhälle?

Med ordet samhälle inom ämnet samhällskunskap menar vi ett system där en större eller mindre grupp individer lever tillsammans på ett organiserat sätt, exempelvis i en by, en stam, en stad eller en stat. Oftast syftar vi med ordet på den sistnämnda organisationen.

Det mesta i moderna samhällen styrs av lagar, ”Med lag skall landet byggas upp”. Lagarna stöder och kontrollerar oss, ger oss rättigheter och skyldigheter samt skyddar naturen och egendom. De viktigaste lagarna i samlade i ”Sveriges rikes lag” (Lagboken). De absolut viktigaste lagarna kallas grundlagar (författning, konstitution). I dessa fastställs regler om samhällsmedborgarnas friheter och rättigheter samt regler som styr beslutsfattandet – regler om val, maktfördelning mellan folkförsamling och regering osv. I Sverige är det riksdagen som kan stiftas och ändra en lag. De svenska lagarna är samlade i ”Svensk Författningssamling” (SFS) och är ca 1200 st. I Sverige sätter fyra grundlagar sätter ramar för andra lagar.

Det är inte enbart lagarna som ger oss vårt livsmönster och styr våra liv:

·       Norm: Vi har skapat mönster (förhållningssätt) för hur vi (människor) ska bete oss mot varandra inom familjen, företaget, föreningen och samhället. Dessa mönster kallas normer och kan indelas i sociala regler, moralregler och rättsregler. Normer utgör våra oskrivna ”lagar”.

·       Regel: En regel är något som säger om vad man får göra och vad man inte får göra. Något som säger vad som är bra och lämpligt.

·       Förordning: Förordning är en ”lag” som regeringen (landstinget eller kommunen) beslutar om och skickar till myndigheter. Genom en förordning ger regeringen (landstinget eller kommunen) anvisning om hur den av Riksdagen stiftade lagen skall tillämpas/tolkas.

·       Bestämmelse eller föreskrift är en regel eller något som talar om vad man får göra och vad man inte får göra.

Observera att för att en regel, bestämmelse eller lag skall ha realistisk chans att åtlydas skall den person eller den myndighet som har utfärdat den, åtnjuta legitimitet (laglig rätt och även moraliskt berättigande).

Politik handlar om fördelning och utnyttjande av knappa resurser i ett samhälle. Ett svenskt ord som motsvarar innebörden av politik på ett bra sätt är statskonst, det vill säga hur man styr ett land. Det går också att tala om politik för mindre områden, till exempel kommunalpolitik (som handlar om hur man styr en kommun), skattepolitik, kulturpolitik eller skattepolitik.

Skolverket: Samhällskunskap 1a1

Ämne – Samhällskunskap 1a1

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1.     Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2.     Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

3.     Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

4.     Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

5.     Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

 

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

·         Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

·         De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

·         Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

·         Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

·         Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

·         Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

·         Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

·         Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

 

Kunskapskrav

 

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt gör välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen diskuterar eleven utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.